Vikten av ett jämförande studium.

Jag har under nära ett års tid haft tillgång till både Folket, Eskilstuna Kuriren och Dagens Nyheter på morgonen. Jag har roat läst tidningarna och studerat de olika vinklingar på verkligheten som där påvisas. Jag har sen barnsben kritiserat mina föräldrar för att de alltid bara haft Folket och en gång i tiden fann jag skäl för att anse Eskilstua Kuriren stå för en mer oberoende analays och nyhetsvärdering. Jag har tyvärr det senaste året noterat att i synnerhet samhällsbevakningen i Eskilstuna Kuriren reducerats till någon form av gnällredovisning, det är påfallande ofta enkelsidiga beskrivningar utan analys och bakgrundsmateriel i texterna. Folket har också en god bit kvar till en 100 procentig produkt men visar med närvaro och vilja att de är intresserade av att studera verkligheten inte av att definiera den som Eskistuna Kuriren. Sett med mina ögon, vana vid DNs nyhetsbevakning, blir förtvivlan ännu större när Eskilstuna Kuriren mer verkar intresserat av att definiera verklighet och sanningar snarare än att belysa olika aspekter av komplexa frågor. Jag är givetvis ovetande om de interna förhållanden som råder på redaktionerna, det kan vara så att den enskilda friheten i det journalistiska arbetet är beskuren eller att det allmänt är en dålig arbetsmiljö ? Vad jag de facto vet är att mellan skål och vägg beklagar sig många över svårigheten att få replik i Eskilstuna Kuriren när man anser sig vara felaktigt behandlad. Att en tidning anser sig ha rätten att välja vilka repliker som publiceras är givetvis helt rätt vad som är tragiskt är att ingen utanför de politiska kretsarna anser sig ha råd att hamna på kant med stadens ledande opinionsbildare genom att öppet deklarera att man är missnöjd med tidningens ovilja att publicera material som kritiserar tidningens innehåll. Mitt lilla tillskott till att jämna ut balansen i staden är att i hushållen sluta prenumerera på tidningen som börjar på E och numera nöja mig med DN och Folket, ett beslut som jag i den demokratiska debattens intresse önskar att fler tar.

Per-Olof Wågström